Fågeldagbok 2020 med pris

FÅGELDAGBOK 2020

Fågeldagboken 2020 är almanackan där två världar möts: fåglarnas och din.
Förutom information om våra fåglar, kan du dag för dag notera händelser om vad du varit med om och vilka fåglar du mött.

Ingenting är så vilsamt som att ägna en stund åt fåglarna. Fågeldagboken är fylld med spännande texter och oväntad kunskap om våra fåglar. Följ årstidernas gång och anteckna väder, växter, fåglar, vem du mötte och vad du kände. Fågeldagboken är den perfekta almanackan för den som gillar naturen, men den passar givetvis lika bra för den som helt enkelt bara vill ha en väldigt fin dagbok att föra livets anteckningar i.

Denna upplaga är det åttonde året som Bonnier Fakta ger ut fågeldagboken. Illustrationerna har Bröderna Dan och Bill Zetterström gjort, vilka räknas till Sveriges främsta fågelillustratörer. Niklas Aronsson är en erfaren ornitolog och chefredaktör för BirdLife Sveriges tidning Vår Fågelvärld. Han bor strax utanför Göteborg och gillar att skåda fågel vid Torslandaviken.

November

(från en sida i Dagboken)

Fjällvråken

“Luften är hög och klar. En bleksiktig sol reser sig mödosamt över några brinnande aspar i rött, gult och orange i den bortre kanten av den plöjda åkern, där några gulsparvar oroligt lyfter från marken. Det är i början av november, och fågelflyttningen mot sydligare breddgrader har ebbat ut. Bara några eftersläntrare återstår av de som ska flytta söderut över vintern. En silhuett avtecknar sig mot novembersolen. Det är en fjällvråk (bilden). Den påminner mycet om ormvråken men är mer långvingad, och har oftast två tydliga mörka knogfläckar – ett karaktärsdrag som förvisso även kan stämma in på ormvråken. I litteraturen står fjällvråken som en utpräglad flyttfågel, men sedan några decennier övervintrar ett antal av dem i södra och mellersta Sverige. Enligt ArtDatabanken kan det handla om tusentals av en population som inte torde överstiga 20 000 individer. Fram till 1950-talet tycks fjällvråken ha varit en mycket ovanlig syn om vintern. Men som i fallet med många rovfåglar har faktorer som minskat jakttryck lett till förändrade beteenden. Fjällvråken häckar i norra Sverige och är för det beroende av god tillgång till gnagare. Sedan 1980-talet har dock år många gnagare varit få, vilket har lett till att bestånden av fjällvråk har minskat. Det senaste decenniet ser nedgången ut att ha avtagit, och populationen har stabiliserat sig, men fjällvråk är alltjämt rödlistad i kategorin Nära hotad.”